jonnysmustasch

Gårdagen...ojojoj, jag vet inte vart jag ska börja. Jag prövar med att börja i början och arbetar mig mot slutet via mitten. Planerna inför gårdagen var i enkelhetens namn, ta det lugnt med en film och kanske lite tv-spel om jag verkligen kände för att liva upp det hela. Så här blev det givetvis inte då jag helt utan förvarning helt plötsligt befann mig i en biljardhall med tre alkoholtörstiga kollegor. Reglerna var fantastiskt dåligt genomtänkta då man fick ta en shot varje gång man stötte i den vita bollen. Tro det eller ej men ju fullare du blir desto oftare stöter du i den vita. Sju vita bollar senare bar det av mot Kungbacka och Mingel, kanske ett av de konstigaste besluten som någonsin har tagits av någon. Givetvis hade kvällen inom kort lidit mot sitt slut och det enda som återstod var den obligatoriska halvtimmen utanför lill-amandas, Jag vill se till att understryka att just den här kvällen var den kallaste kvällen "in the history of man", då jag fortfarande inte har någon känsel i fötterna. Så låt oss summera den här kvällen med att säg att biljard är sjukt koolt, Fernet smakar forfarande röv, det är kallare i Kungsbacka än i Göteborg, att bli tilltalad som "Kvart i tre-ragget" är ingen komplimang och ge dig aldrig in i en "slå-så-hårt-du-kan"-tävling med Patrik "100 kg högerarmsmuskel" Flysjö - ja, jag hävdar fortfarande att min hand är bruten.
 
Dra åt helvete!   

Jag vet att det har tagit lång tid men mitt andra inlägg är officiellt. Jag tänkte länge att jag skulle bli den där "one-inlägg-wonder"-killen som alla snackar om i många år framöver men insåg relativt snabbt att bloggandet är en drog som jag inte kan hålla mig ifrån. Så nu sitter jag här med några öl, lite cider(skitkoolt) och persikosnapps i kroppen och låter kreativiteten flöda. Det första jag kommer att tänka på är även det som ligger mig absolut närmast hjärtat och det är det att min kollega och konkurrent Gurra - hjärnan bakom gurrasmustasch - älskar Per Gessle. Ja, det är sant och jag vet att det är sjukt men det är även den bittra sanningen. Det vara en helt vanlig dag på jobbet när Gurra berättade för mig om hur han hade varit på inte mindre än TVÅ Gyllene Tider spelningar och hur mycket han älskade det. Han berättade om hur han skulle fylla hela vänsterarmen med gaddar på olika utdrag  från Per Gessles alla upptåg som sommarplåga. Jag har försökt intala mig själv att han fortfarande är samma gamla kungsbackason som alltid har gjort sitt bästa för att underhålla oss vareviga dag med sina kvicka kommentarer och sin positiva attityd. Det skär dock i mig när han sitter där i trucken och nynnar på den senaste "Son of a plumber"-hitten. Gurra, du är en kool katt och jag hoppas du förstår att jag bara vill ditt bästa när jag hänger ut dig såhär. Det är dags att släppa din kärlek till Per... hur ont det än gör. 

Jag vill avsluta det här inlägget med två ord som ligger mig närmast hjärtat - JOEY BARTON - Vi väntar på dig.